gravitation

Vill ha något att tysta skriken med, något som håller undan tårarna. Men det finns inget. Det har alltid varit såhär så länge jag kan minnas. Min fasad kan inte hålla sig utan att brista ännu mer. Vad finns det att göra, jag vet inte. Jag försöker så gott jag kan, men ingen annan lyfter ett finger, är det så det ska vara? Jag vet att allt kommer krossa snart, varje liten spricka kommer bli till en stor som tar mig ner.

La ner ansiktet i kudden igår kväll och lyssnade på Kent i mörkret, visste inte vad jag skulle ta mig till riktigt.

Jag står här frusen fast äntligen stilla Som gravitation som nåt vasst Jag ska aldrig göra dig illa igen Du fastnar perfekt i min polaroid Du blinkar förskräckt när jag ställer mig bredvid Du ryggar tillbaks när min hand just ska röra vid din...

Men det är så det ska vara Det är så vi vill ha det nu Det är så det ska vara Som en perfekt underbar lag Perfekt och oförstörbar som jag... 

Ryggen mot väggen till sist Äntligen slut En svår situation, ja visst, har jag drömt om så länge nu En hand mot min strupe och andas blir svårt En hand runt min hals klämmer allt för hårt och benen dom bär inte längre min kropp Stå...

Det är så det ska vara Det är så vi vill ha det nu Det är så det ska vara Som en perfekt underbar lag Perfekt och oförstörbar... som jag...