Drömde om dig. Det brann. Jag kände igen lukten, lukten av brända kroppar. Värmen som svider mot huden. Jag vet faktiskt inte varför, oerhört obehagligt. Jag är i samma hus med trappor överallt, jag kan inte ta mig ut. Jag går ner till den lilla dörren på sidan, öppnar och där blir jag omfamnad av något som jag blir livrädd för, något som vill döda mig.
Jag har mått illa en längre tid nu och kan knappt sova på nätterna. Jag orkar inte med det snart.
Oliver åkte med tåget vid nio imorse. Kändes jobbigt att han gav sig iväg. Vi kommer antagligen inte träffas förrän nästa helg. Det känns för långt, alldeles för långt. Men det är så, och jag måste leva med att jag inte kan ha hans värme i närheten.
Helgen har varit lugn. hemma i fredags och igår. Hyrde 21 och the eye. Var faktiskt väldigt bra. övningskört lite i eftermiddags. Gick bra, och känns som jag äntligen kommer att ta itag med det nu.
-
Jag måste helt enkelt försöka leva. Leva utan ångest. Leva för allt fint jag har. Kom igen nu.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar