Att stå och stampa på samma lilla leriga fläck. Att längta så nästan hjärtat spricker, men ingenting händer. Saltläppar som söker efter mjukgörande, tusentals galaxer som svävar ovanför oktobernatten. Din vantlösa hand i min, torr och kall. Motgångar och död, i en stad vi inte kan kalla stad.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar