2.11.08
~
I trängseln utanför
Sen december ingen snö
Jag följer efter dig genom kön Du stryker fingrarna lätt mot min kind
Och i ett ögonblick då allt står still
så får jag en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
så får jag en chans att ge dig
allt det du aldrig haft
Men jag är för feg
Det finns ett enkelt svar
Du är varm när jag är kall
Du tar så lite plats Jag tar allt
Jag trycker läpparna lätt mot din hals
Jag frågar "gråter du?"
Du smakar salt
Du gav mig en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
Du gav mig en chans att ge dig
allt det jag aldrig ger dig
Dom små små orden är svåra ord
Och de hårda orden är enkla ord
Jag fick chansen, du gav mig chansen
men nu är det för sent
Nu är det för sent
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar