//02

Den där nagelbitande känslan av att jag skulle kunna falla när som helst. Jag söker i mitt eget pussel efter ett erkännande, något som får mina hjärtslag att kännas. Lägger mitt huvud på kudden som du en gång andats mot. Din skugga dansar längs golvet när du går ut genom dörren. Jag greppar efter din hand som är miltals ifrån mig. Perfekt mörker är det enda jag kan se i ett land av nedfallna löv och frostiga morgnar.