15. Wild Beasts - Present Tense
Ett album som från första lyssningen var givet att hamna högt på denna lista. Sångaren Hayden Thropes hyllade falsettröst, som förövrigt är väldigt lik Anthony Hegartys från Anthony and the Johnsons, skär rakt in i själen och låtarna är snickrade med en sylvass precision.
14. Bear In Heaven - Time is Over One Day Old
Denna skiva är en av mina mest spelade i höst, och det är inte så konstigt. Den accelererar redan från de första takterna och pågår fram till den 43:e minuten då skivan slutar spinna. Det shoegaziga och experimentella soundet är typisk för mig som förra året var totalt såld på Foals.
13. Tokyo Police Club - Forcefield
Forcefield är en PPP- Peppig popplatta: och har med sina lekfulla texter både en djuphet och enkelhet.
Spotify: Tokyo Police Club – Forcefield
12. Sam Smith - In the Lonely Hour
Disclosure släppte ett av förra årets mest hyllade album och på detta gästade denna engelsman, nämligen Sam Smith. Han har sedan dess tagit både MTV och radiokanalerna med storm och har en sådan fruktansvärd talang. Det går inte att bortse att han har en röst av guld och att hans poplåtar går även hem hos mig.
11. Jaws - Be Slowly
Jaws indie-shoegaze platta var min hösthymn och påminner mycket om The Cure och indie/grunge musiken som blommade fram i början av 90-talet (då jag i och för sig bara var nåt år gammal).
Spotify: JAWS – Be Slowly
10. Caribou - Our Love
Kanadensaren Dan Snaith, också känd under namnet Caribou, har sedan flera år tillbaka varit en av de främsta inom experimentella electronica för mig med sina popiga inslag. Our Love är som helhet bland det bästa han gjort och låten "Back Home" min favorit.
Spotify: Caribou – Our Love
9. The Raveonettes - Pe'ahi
Ju mer jag tänker på det så symboliserar den lilla dolken (rätta mig om jag har fel) på albumomslaget just vad Pe'ahi handlar om. The Raveonettes platta är mörk, blöt och fylld till bredden av tragedier. De självbiografiska texterna är precis som dolken vassa och sticker till i hjärta. Jag älskade plattan från första stund och gör det fortfarande. Att den även börjar med en sampling från The Doors gör inte det hela sämre direkt!
Spotify: The Raveonettes – Pe'ahi
8. The War on Drugs - Lost in the Dream
Detta är utan tvekan årets mest hypade platta. Och det också välförtjänt kan man tycka. Det pirrar i magen med tanke på att jag kommer att se bandet på Way out West nästa sommar. Fortsatt feelgood-rock med Bob Dylan som husgud.
Spotify: The War On Drugs – Lost In The Dream
7. Woods - With Light and with Love
Det skulle vara en lögn om det påstods att jag inte gillar 60-tal. Woods har med hela sitt sound omfamnat de plockiga gitarrerna, acid-bryggorna, el-orglarna och de lagomt brusiga cymbalerna på bästa sätt.
Spotify: Woods – With Light and with Love
6. Lana Del Rey - Ultraviolence
Jag avgudar Lana Del Rey som ikon och hennes debutalbum var helt fantastiskt. Men vad som sedan hände med MIG sen - och INTE henne - undrar jag. När Ultraviolence släpptes var jag helt förstörd över hur dålig den var. Ja, jag tyckte faktiskt det. Den var mörk och sävlig, för mycket gitarr och för lite stråkar. Det filmiska som jag älskade mest hennes sound hade nästintill försvunnit. Det tog mig nog en månad eller två tills jag åter igen fick upp tycket för henne och började avguda henne igen. Nu i efterhand älskar jag så klart albumet men det är rätt komiskt vilken resa det gjort upp till sjätte plats.
5. Ryan Adams - Ryan Adams
Ett av de få album som jag spelat från början till slut - om och om igen. Ryan Adams självbetitlade album är i sig ett mästerverk. Att få simpel rock att låta så ljuv är få förunnat (eller vad man brukar säga). Plattan har en röd tråd och förtrollar mig gång på gång.
4. The Horrors - Luminous
Skräckrockarna, eller nja, snarare indiepojkarna i The Horrors har gått ifrån ett abstrakt och rörigt sound med öronbedövande synthar till ett förädlat neo-psykadeliskt med 60/70-tals vibbar. Ett glatt album som får dig på bra humör.
Spotify: The Horrors – Luminous
3. Strand of Oaks - HEAL
Timothy Showalter har varit med om allt för mycket hemskt i sitt liv. Från otrohetsaffärer, skilsmässa, bränder och bilolyckor - men ändå står han kvar på två ben. Albumet HEAL skildrar hans personliga trauma och de nedgångar som gång på gång kantat hans liv. Gripande och medryckande på samma gång.
Spotify: Strand of Oaks – HEAL
2. Mø - No Mythologies to Follow
Mø är precis den tjejen du skulle vilja ha som kompis i högstadiet. Hon kickboxar sig fram och sprider girl-power runt om sig. Hennes platta är från början till slut proddad till perfektion och även om soundet spretar åt olika håll så passar alla låtar in. Låt dig förtrollas!
1. Temples - Sun Structures
Årets bästa platta är....*trumvirvel*: Brittiska Temples debutalbum Sun Structures! Mitt psykadeliska hjärta står i lågor. För att komma från ingenstans och släppa detta album är nästintill oförståeligt. Jag älskar allt med Temples, speciellt deras frisyrer? Detta är en platta som jag dansat till många gånger under 2014 och blivit en av de som spelats mest förutom Patrick Wolf när jag hängt med Sofia. Tack Jonas som gav mig denna som LP i julklapp också!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar